Pivote Awards...!

Så dags för årets galainlägg då där jag väljer att sammanfatta 2011 i enklast möjliga form. För att minnas vad som egentligen har hänt under året har jag fått företa en del arkivgrottande och kan konstatera att bloggen som vanligt blandat skapligt fyndiga kåserier med inlägg innehållande betydligt mindre språklig och intellektuell stringens. Nåväl, det är väl också så det skall vara antar jag. Detta är hursom 2011 års:


-Snidare: Mikael Granlund. Junisfinnen som i VM:s semifinal bjöd på ett av de mest spektakulära mål som skådats på en ishockeyrink. Nu aktuell i JVM.

Övriga nominerade: Antonio Cassano (alltid) & Luka Modric



-Avancemang
: Ekerö IK. Efter många års strävan nådde då äntligen EIK trean. Seriesegern säkrades i kavaj (nåja) på Svanängens IP av alla platser.

Övriga nominerade: Landslaget till EM & Växjö Lakers till elitserien.



-Vägran
: Carlos Tevez. Motivering överflödig

Övriga nominerade: Christoffer Wiktorsson (tackade nej till nytt Degenkontrakt för att istället joina ÖSK som Bosman) & Simone Farina (som inte lät sig mutas inför en cupmatch och därmed hjälteförklarades av bland andra förbundskapten Prandelli. Italien alltså...)



-Sumpare
: Fernando Torres. 5 mål på 40 matcher sedan monstertransfern till Chelsea. Allra mest utskrattad efter att ha missat öppet mål i höstmatchen mot Man United och hans före detta fans i Liverpool har förstås inte missat möjligheten att håna sin tidigare favorit.  

Övriga nominerade: Robinho & Ola Toivonen.



-Antiklimax
: Usain Bolt som trots sin, till synes, iskalla approach var för het på gröten i 100-metersfinalen i VM och tjuvade ut sig.

Övriga nominerade: Halmstads spanska satsning & Argentinas Copa America-insats.



-Mest ifrågasatta
: Det svenska vallateamet under första halvan av Holmenkollen-VM (undantaget sprinten förstås)

Steve Kean & Arsene Wenger.



-Äntligen
: Tomas Tranströmer. Första svenska litteraturpriset sedan 1974 för ständige oddsfavoriten ledde enligt uppgift till karnevalstämning på kulturredaktionerna.

Övriga nominerade: Novara Calcio & Boston Bruins.



-Underhållning
: Filip & Fredriks Podcast.

Övriga nominerade: Napolis tridente (Lavezzi-Hamsik-Cavani) & Petter Northug



-Hysén
: Anton Hysén. Som blev den förste svenske elitfotbollspelaren att komma ut som gay. Lika modigt som coolt.

Övriga nominerade: Glenn Hysén & Tobias Hysén



-Tack för showen
: Peter Forsberg. Som till slut bestämde sig för att hänga upp rören efter otaliga comebackförsök. En levande legend.

Övriga nominerade: Ronaldo (den riktige) & Paul Scholes



-In loving memory of
: Assar Rönnlund, Stefan Liv, Sven Tumba, Gary Speed, Vaclav Havel, Lasse Brandeby, Steve Jobs, Amy Winehouse, Socrates, Lena Nyman....




Ute i kylan...



Det är, hur man än vrider och vänder på det, intressant att förbundsordförande Lagrell förvånas över att det blir mycket uppmärksamhet när en landslagsspelare döms för hustrumissshandel. Senaste bulletinen från förbundet gör dock gällande att Alexander Gerndt tills vidare avstängs från landslagsspel och det känns absolut rimligt med tanke på omständigheterna. Högst troligen innebär detta att gotlänningen också är borta från EM-truppen.

Vid sidan av detta har ju kulturdepartementets förslag om att kortare reklaminslag skall tillåtas även i Svensk TV väckt mycket diskussion i dagarna. TV4 är all for eftersom de numera måste fasa in tolv minuters reklam per sändningstimme och att detta har inneburit att paussnacket i samband med fotbollsmatcher kortats ner till ett absolut minimum. Med det nya förslaget skulle det alltså vara möjligt för fyran att kasta in SIBA-Fabian i samband med att Johan Elmander kylsprayas. Kanske skulle det funka, men samtidigt tycker jag att vi redan idag ofta får stå ut med undermåliga produktioner och kasst matchfokus så hållningen i frågan måste ändå vara strikt konservativ...

Norska skidsegrar är vi vana vid och en av de mest prestigefyllda bärgades faktiskt för på dagen etthundra år sedan då Fredrikstadsgutten Roald Amundsen med följe blev först att nå Sydpolen. Tvåa på bollen (eller under den kanske...?) var britten Robert Scott, men dessvärre blev silverlyckan (?) kortvarig då Scott och hans kamrater dukade under för kylan på vägen tillbaka.

De smarta & de dumma

På lördag premieras några av planetens vassaste knivar då Nobelfestligheterna anordnas i Stockholm (och Oslo).  Fysikpriset delas förresten av Saul Perlmutter (coolt namn för övrigt...), Adam Riess och Brain Schmidt för deras upptäckt att universum expanderar. Låter förstås ruggigt maxat, men det är samtidigt helt jävla omöjligt att ta in vad denna upptäckt kan tänkas innebära för mänskligheten...

Personligen har jag länge emotsett kommande lördag, men kanske inte då så mycket på grund av Nobelfirandet. Det är inte heller Real-Barca på Bernabeu jag har gått och väntat på (även om jag nog sannolikt kommer pria denna framför drottning Silvias middagskonverserande), utan istället är det VC-tävlingarna i längd från Davos som lockat mig. Anledningen: För första gången på nästan fyra år skulle vi få avnjuta en längre intervallstart (30 Km för herrarna & 15 Km för damerna). MEN, notera tempusformen ovan...

För internationella skidförbundet beslutade igår att man kortar ner loppen på grund av snöbrist. Det går, enligt FIS, inte att fixa 7.5 Km-slingor med rådande snöförhållanden, vilket innebär att herrarna istället kommer att köra 15 Km och damerna 10 Km (varför damerna inte kan köra 15 när herrarna tydligen kan göra det är helt obegripligt. Korta slingor brukar inte heller vara något större problem när det skall köras masstart). Till saken hör det dock att det idag kommit 30 (!) cm snö i Davos och snöandet förväntas fortsätta fram emot helgen. Med andra ord: Ett helt sinnessjukt beslut. Är så besviken.

Ett annat idrottsförbund som den här bloggen med jämna mellanrum far ut mot är som bekant den internationella fotbollssammanslutningen FIFA. Världsorganisationen presenterar denna vecka sina favvomål från det gångna året och de tre nominerade är Wayne Rooney (mot Man City), Lionel Messi (mot Arsenal) och Santos superprospect Neymar (mot Flamengo). Pangmål allihop förstås, men jag har (och säkert ni också), naturligtvis, mina egna favoriter. Dessa är:

Giovani dos Santos, Mexiko, mot USA

Jan Schlaudraff, Hannover, mot Werder Bremen

Raul Gonzalez, Schalke 04, mot Freiburg






Doktorn har lämnat in

Jaha, EM:s grupp D innehåller Ukraina, England, Sverige och Frankrike; en lottning som samtliga berörda parter tycks vara tämligen nöjda med. Och även om man gärna sett Sverige bli indragna med polacker, ryssar och tjecker i A-gruppen så kan man ändå i likhet med Ingemar Johansson i Mitt liv som hund konstatera att: -Det kunde varit värre; om man jämför alltså.

Logistiskt får man väl dock säga att lottningen var en fullträff för svenskt vidkommande eftersom samtliga gruppfighter avgörs i Kiev. Inte minst skönt för resande supportrar som därmed slipper ge sig ut på det kanske inte helt tillförlitliga ukrainska vägnätet.

Frågan alla ställer sig: När skall armbrytning bli OS-sport egentligen? Svenskt medaljregn vid nyligen avslutade VM i Kazakstan och starkt bidragande till succén var förstås sportens verkliga superprofil, Heidi Andersson; flera gånger portätterad av Svt i hembyn Ensamheten. Andersson, som tillsammans med Björn Ferry bildar Sveriges tveklöst coolaste idrottspar.

Precis som förra söndagen så måste vi dessvärre ha med ett par rader om en stor fotbollsprofils frånfälle. Brasilanske åttiotalsgiganten Socrates tog ju nämligen ner skylten i morse efter att ha vårdats på intensiven de senaste dygnen. Själv har jag ju bara sett Socrates i svep och highlights reels, men det råder ingen tvekan om att 'doktorn' (han var utbildad läkare) var en av de mest eleganta spelarna någonsin. Klackar var något av hans signum och Pelé har uttryckt att han spelade bättre med bättre med ryggen än vad de flesta andra gör rättvända (halvdiffus översättning, men ni fattar...).

Örnen har landat

Igår knep Malmö FF sin första poäng i Europa League efter att ha fixat 0-0 hemma mot svenskalget AZ. Gott så, men höstens gruppspel har ändå tydligt illustrerat avståndet mellan Sverige och Europa. Betänk också att MFF:s besegrare i CL-kvalet, Dinamo Zagreb, står på 0 poäng och 2-13 i mål i sin Champions League-grupp...

Dags för EM-lottning imorgon och känslan är väl lite att vad det än blir, så blir det jobbigt... Av erfarenhet vet vi också att svenska comebackmästerskap, det vill säga när vi återvänder till den stora scenen efter en tids frånvaro, inte brukar vara några höjdare. VM 1990 och EM 2000 är två belysande exempel på detta. Samtidigt blev dessa två misslyckanden värdefulla läropengar för kommande mästerskap...

Italien-VM 90 var väl hur man än vrider och vänder på det ett fiasko, men man skall åtminstone inte beskylla Olle Nordin för att han inte vågade satsa. I den infamösa 1-2-förlusten mot Skottland i Genua så startade Sverige med ett mittfält bestående av Jonas Thern (23), Klas Ingesson (21), Anders Limpar (24) och Joakim Nilsson (24). Lägg till detta att Stefan Schwarz (21) lirade vänsterback samt att Tomas Brolin (20) fanns i anfallet. Sveriges tröstmål gjordes ju dock av den något mer erfarne inhopparen Glenn Strömberg (som ersatte mittbacken Peter Larsson).

Den största snackisen i Polen har dock inte varit lottningen, utan utformningen av EM-värdarnas landslagströja. Förbundets beslut att ersätta det superklassiska örnemblemet på tröjan har lett till massiva protester. Dels från fans som bojkottade landskampen mot Italien för ett par veckor sedan, men även från president Bronislaw Komorowski som begärt en förklaring från förbundet (kan man tänka sig att Reinfeldt kan komma med synpunkter på de nya bortatröjorna inför EM...?). Att de nya tröjorna (med en pajig Nikemodifierad örn som emblem) tillverkats av återvunna PET-flaskor tycks inte spela någon större roll. Därför har förbundet nu backat och meddelat att örnen skall återkomma till EM. Skönt att det lönar med engagemang...!  



Örnen på sin rätta plats

RSS 2.0