pivote

Dags för Degerfors att vinna igen! Gratis inträde (sponsorerna står för smeten) i kvällens hemmamatch mot VSK borde ge storpublik, vilken ska kunna föra DIF till seger. Blev ju 4-0 borta.
Bertilsson saknas (avstängd). Det innebär troligen att Broberg får chansen från start. Hans inhopp mot Gröndal senast var väl lite upp och ner, men jag tror mycket på killen.
DIF satsar också på websändning, till glädje för oss rödvita i förskingringen. Hoppas att den håller måttet.

Följer längdfinalen med ena ögat. Är det inte lite tråkigt att man har lagt in en linje vid ledarresultatet (i tv-produktionen)? Dämpar ju spänningen med mätningen markant, då man direkt ser om det är ett nytt ledarhopp eller inte.

Serie A startar ikväll. Lite undanskymd är den italienska högstaligan i media, nu när inga svenskar längre spelar där. Viasat har tagit över en del av rättigheterna, vilket gör att färre kan se matcherna. Synd.

Nu till min lista av böcker med fotbollsanknytning. En sådan här lista kan aldrig bli något annat än extremt subjektiv och jag gör heller inga anspråk på att de böcker jag har med skulle vara de bästa fotbollsböckerna (det finns naturligtvis otaliga som jag inte har läst). Det är helt enkelt fem böcker som jag har gillat starkt.


Plats 5

Mario Risoli - When Pelé broke our hearts

Egentligen ett felköp i den numera nerlagda idrottsbokhandeln sportspages på Charing cross road i London. Jag trodde att det var någon sorts allmän story om 58-VM, men boken handlar specifikt om Wales' insatser i nämnda turnering.
Jag har sedan ung ålder hyst en svårförklarlig vurm för walesisk fotboll. Jag tror att det delvis hade att göra med att min ungdoms favoritlag Manchester United hade två walesare som förgrundsfigurer under tidigt 90-tal. Mark Hughes (idag gråhårig manager i Manchester City) och Ryan Giggs (idag gråhårig spelare i Manchester United). Sedan tror jag att jag också tyckte att var rätt coolt att ett land som egentligen inte är ett riktigt land fick vara med och spela internationellt. Typ som om Dalarna skulle ha ett eget landslag (namnet Wales är ju en sammandragning av "the valleys" just).
Boken tar sin början när Wales turligt nog dras som motståndare till Israel om en play-off plats till VM (av politiska skäl hade en rad afrikanska och asiatiska länder dragit sig ur när de lottats mot fienden Israel). Wales avancerar och man får följa deras förberedelser (vilka ibland är smått otroligt amatörmässiga. Efter en dubbelbokning av en träningsplan tvingas walesarna träna mitt i Hyde park i London, bland fotgängare och solbadare) och sedermera, givetvis matcherna i VM.
Man får en intressant inblick i dåtidens brittiska fotboll, då fotboll faktiskt var ett arbete som vilket som helst (maxlönen låg då på 17 pund i veckan). Roliga är också skildringar av Sverige från ett utifrån-perspektiv. Bland annat förundras walesarna av att det går att lägga sig och sola klockan tre på morgonen.
Eftersom det handlar om ett brittiskt lag finns också intresset för att dricka alkohol och att jaga flickor. Inte oväntat leder detta till kontroverser med lokalbefolkningen. Bokens titel anspelar förresten på Pelés mål i kvartsfinalen, vilket slutligen skickar hem britterna, från deras hittills enda VM-slutspel.
Många intressanta personporträtt, inte minst det av laget store stjärna, John Charles. På det hela taget en jävligt bra bok om fotboll!